
Hjalmar föddes 18 april 1871 som tredje barnet. Hans far var byggmästare Johan August Andersson som byggde stationshus efter den nya västra stambanan. Hjalmar gick i sin fars fotspår och utbildade sig till byggnadsingenjör vid 19 års ålder.
Betygen var utmärkta och Hjalmar och fick medverka vid restaureringen av Gripsholms slott 1891, något som skulle utgöra grunden för hans byggnadskunskaper och prägla hans syn på byggnadskonsten. Hans skissböcker är fulla av slottets exteriörer och interiörer. Detta ledde till ett uppdrag hos Henrik Palme att ansvara för bygget av nya villor i Djursholm.
Hjalmar älskade musik och dans och gick gärna till Skansen för att dansa. En kväll fick han syn på en ovanligt söt flicka i vacker klänning. De pratade inte mycket men fortsatte att dansa hela kvällen. Flickan hette Karin Rudebeck och var 24 år. Hjalmar blev kär vid första ögonkastet och bröllopet stod i Hotell Rydberg, ett av Stockholms mest kända hotell, i september 1896.


De nygifta flyttade först till en våning på Valhallavägen men redan året därpå flyttade de i i Hjalmars nybyggda villa i Djursholm, som arkitekt valde Hjalmar en av de bästa, Fredrik Liljekvist som ritat Dramaten. Ingeborg föddes i september 1897, precis ett år efter bröllopet. Harald kom 2 år efter det, Greta 1902 och Lisa två år senare. Barnen levde ett härligt liv med många kamrater. Djursholm var ju ett nybyggarsamhälle med många unga familjer med barn.

Hjalmar älskade sina fyra barn men fick inte mycket tid att vara med dem. De åkte skidor på den stora tomten på vintern och på sommaren for de till sitt sommarhus i Båstad. Där levdes ett societetsliv som inte passade Hjalmar särskilt väl. Han gav sig hellre iväg på seglingar.
Studieresor var viktigt för Hjalmar och han reste praktiskt taget varje år över hela världen. Han hade från början inga språkkunskaper men var orädd och köpte små lexikon och tog sig fram överallt. Skissblocket blev ovärderligt, och Hjalmar var en utmärkt tecknare med konstnärliga drag, tills en kamera införskaffades.
Tanken att själv skapa en villastad började gro hos honom. Henrik Palme som bildade Djursholms villastad 199 hade fått upp ögonen för den unge driftige byggnadsingenjören som hade fått namn om sig att vara snabb, punktlig och mycket noggrann med kvalitet i arbete och material. Från idé till förverkligande var steget inte långt hos Hjalmar. Han var knappt 30 år och ingenting var omöjligt.
Hjalmar såg från sitt vardagsrumsfönster hur nära Lidingö låg Stockholm. Han studerade en karta över Stockholm med omnejd och tog en passare och såg att Djursholm och Saltsjöbaden låg mellan sex och tio kilometer bort från centrum medan Lidingö endast låg fyra kilometer från Stockholms centrum. Han gjorde som alltid noggranna planer och lade fram dem för sin vän Henrik Palme och bad om ett lån. Undan för undan köpte sedan Hjalmar delar av Lidingö och grundade Lidingö villastad. Resten är historia och finns att läsa om i bland annat boken ”Hjalmar Arwin” av Gunilla Dessen. Hjalmar fick 1907 Vasaordern för utvecklingen av Lidingö Villastad.

Hjalmar var en stor sällskapsmänniska och aktiv medlem i Frimurarorden. Han hörde talas om byggandet av ett blivande hem för äldre mindre bemedlade frimurare 1910. Hjalmar skickade runt baretten med orden ”Vad skänker ni? Jag skänker tomten!” Under 1911 stod Frimurarhemmet klart.
Hjalmars stora intresse var segling. Han var lika noggrann i sin planering av seglingar som i allt han tog sig ann. Han köpte större och större båtar. Den första hette Carmen och köptes 1897 när han gått med i Kungliga Svenska Segelsällskapet. Hans märke finns kvar på väggen i klubbhusets restaurang i Sandhamn.

Nästa båt hette Margareta och år 1902 köpte han Borghild och tre år senare Borghild II. En natt i juni 1907 seglade han från Malmö då han hälsat på familjen i Båstad, en ångare observerades på kollisionskurs och eftersom Hjalmar inte hade någon motor ropade han allt vad han orkade i sin megafon och tutade. I sista stund hörde ångaren och ändrade sin kurs och Borghild var räddad. Därefter inköptes en hjälpmotor och ett nytt starkt signalhorn. 2015 köpte han sin sista båt, Borgild III, en ketch. En gång i en kappsegling i Karskrona insåg han att han skulle skära startlinjen för tidigt och därmed tvingas att vända och starta om. Utom sig sig reste han sig och skrek med tordönstämma till startern: SKJUUUT!! Sartern blev så förskräckt att han drog i startsnöret och starten gick. Hjalmar deltog i många tävlingar och kom nästan alltid först. En av pokalerna skänkte hans dotter Inga som vandringspris till idrottstävlingen Ungdomspokalen i Lidingö som startat 1957 av Sven Gärderud. Hjalmar hade varit mycket nöjd med detta om han levat.


Karin med sina 4 barn.
Från vänster, Karin Rudebeck, (kusin till Karin Arwin), Ingeborg, trädgårdsmästare Karlsson, Karin Arwin, Lisa, Harald och Greta.

